Bobs Blogg
Bobs blogg, för er som vill hänga på och Bobifiera* världen.
Här delar jag stort o smått och tänker lite längre än nosen räcker. Ca 3 gånger i månaden uppdaterar jag med nya inlägg! Det här blir kul, intressant och lite galet.
// nospussar från Bob💙🐾
*levlivetsombob
Lördagen den 2 augusti 2025
Hej alla vänner,
Gotland, enligt Bob:
Vi startade tidigt med gps:en inställd på Oskarshamn där vi skulle ta färjan till Visby. Första stoppet för kissande och kaffe blev Ronneby Brunnspark. Redan där kunde resan tagit slut för jag trampade in en tagg i tassen och vägrade gå. Matte fick agera veterinär medan husse höll mig så hårt att jag nästan tappade luften…. Precis som jag skulle bita Matte ??? …… i alla fall fick hon till slut ut den fördömda taggen och resan kunde fortsätta.
I Oskarshamn var det 128 grader varmt så där blev det glass i väntan på färjan. Nere i hamnen gick jag ut från bilen och kollade in vårt resesällskap i bilkön, Herregud!! Redan där fick jag sätta ner tassen och skälla ut en o annan schnauzer, tror till och med dom var från Tyskland, nåja…
Ombord var det toppen, vi fyrbenta hade en egen del av färjan med fällbara stolar till de tvåbenta, vattenkran, tv med mera. Jag hade eget godis, tuggpinnar och snacks med mig. När jag visat vem som bestämmer för de andra i ”petlounge” passade jag på att koppla av och sova en liten stund. Fick slå en drill ute på däck och titta på havet, helt okej för mig. Eftersom jag inte är helt tom i huvudet så skärpte jag mig såklart och skötte mig alldeles utmärkt, man vill ju följa med fler gånger…..
Framme i Visby checkade vi in på ett hotell som nog var byggt till små dockor egentligen och där stod korg, skålar och godis och väntade på mig på rummet. Personalen gullade med mig och jag visade hela tiden min bästa sida. Där var flera fyrbenta på hotellet och vi höll en respektfull attityd mot varandra. Lite halsmorr, men inte mer än så.

Dagarna som följde var så himla najs. Vi åkte på bilutflykter och såg stående stenar, jag markerade såklart revir på dom, vi hälsade på Ingmar (som tyvärr var stendöd) och vi studerade folkofä-livet från serveringar.

Utanför hotellet var det stockrosor, fler dockhus och små Stockholmstikar att flörta med. Överallt var jag välkommen, vattenskålar sattes fram snabbare än husse fick en öl och skugga hittade jag alltid.

Ibland fick jag ta en siesta på hotellrummet mitt på dagen för det var för varmt för mina fina tassar. Kvällarna avslutades alltid med glass och promenad längs strandpromenaden, då njöt jag kan ni tro !! Magiskt vackert varje kväll.

Sista dagen träffade jag äntligen en Westie ! Det var Dante från Eslöv, han var bara en liten femmånadersplutt men ack redan så Westiefierad. jag var faktiskt tvungen att visa vem som var äldst !!! Det kommer bli fart i den, tro mig !

Tiden gick jättefort och helt plötsligt satt vi på färjan igen. Då var det helt andra fyrbenta, till och med kattskrällen !!! Det kunde ha gått hur som helst men matte förvillade mig så vi fick platser där jag inte kunde se dom … inte helt okej men nu var det ju semester….. dock hittade jag en söt kolsvart dvärgspets att imponera på. Det gick sådär.
Bilresan hem från Oskarshamn hade bara ett stopp, Mc Donalds någonstans i Sverige, vad vet jag. Då var jag så himla trött och bara ville ligga i bilen och slumra och tänka på min fina semester. På väg mot Trelleborg körde vi rakt in i REGNET, det slutgiltiga tecknet på att semestern var slut för denna gången…..

Ha det West, vi hörs och ses snart igen, tasskramar från Bob
p.s har ni en egen semesterberättelse att dela med oss ? Mejla den till info@westiesyd.se
Tisdagen den 2 juni 2025
Bobs blogg: Om det superviktiga ämnet ”gäster”
Det här har jag tänkt på jättelänge och måste få vädra mina åsikter.
Jag delar in tvåbenta gäster i tre kategorier:
*Guld
*Silver
*Kattmänniskor, pedanter och annat icke nämnbart.
Kategori tre ser jag helst att mina tvåbenta inte bjuder hem i mitt hem. Men visst, misstag händer och ibland måste man tampas med dessa. Jag känner igen dom direkt !!! Oftast hälsar jag inte utan ligger kvar under bordet o stirrar.
”Bob, kom o hälsa” säger matte och DÅ säger gästen ”OOOOhneeej vi ska inte störa honom.
Hahahaha, det menar dom icke, dom vill inte ha mig i närheten för då kan det, gud förbjude, hamna ett vitt strå på deras kläder. Och då ska det dras bort sakta och hållas upp mot ljuset samtidigt som dom säger: jag tyckte ni sa att han inte fäller ……
Och sen ska några alltid tala om att man är ”kattmänniska”….och mala på om hur självständiga katter är. Andra treor är lite falska och vill att mina tvåbenta ska tycka om dom, så då klappar dom mig lite tafatt och därefter går dom direkt till toan OCH TVÄTTAR HÄNDERNA.
Ni i kategori 3 : Bara bli hemma.
Silverkategorin är roligare, dom flesta av våra tvåbenta vänner hamnar här.
Dom är jätteglada att få hälsa på mig, dom kelar, skojar och leker. En del sticker till mig något gott under bordet när matte o husse tittar bort . Dom frågar om min hälsa och mina upptåg och tycker jag är så himla gullig ! Ibland har de här människorna själva hund.
Ni silvermänniskor : Ni är så välkomna.
Guldkategorin är få men dom finns.
Dom gör allt som silvermänniskorna gör men dessutom har dom godis i fickorna och lägger sig på golvet och skojar med mig. Dom vill passa mig när mina tvåbenta är borta och jag sitter i deras knä nästan hela kvällen. Dom tar minst 20 bilder på mig i timmen och dom pratar aldrig om något kattskrälle. Guldmänniskor kan vara hundägare men oftast är dom inte det, för dom jobbar för mycket eller har bebisar eller nåt annat viktigt.
Ni Guldmänniskor: Mi Casa es su Casa, när flyttar ni in ?
Fredagen den 25 april 2025
Nu blir det kärlek ❤️
Mina tvåbenta är gifta 🙄
Då får man inte lukta i rumpan på någon annan…. Inte heller pussa andra länge på nosen …
Vaaaaa??? Jag hade inte klarat en enda dag som gift !!! Det är den Bedårandebichonen på tredje våningen & i parken har jag Bellapekinges, Storavitafluffpudeln, Superdupermalamuten, Sagaschnauzern och Bästaborderterriern . Och alla mina Westie i syd-brudar : Stella, Svea, Vita, Sally, Molly, Kenzie, Lissie mfl mfl.
Kärlek blir större när man delar❤️, ojojoj vad jag delar ❤️❤️❤️. Jag har ju också en hel flock tvåbenta som jag älskar, och en flock syskon, systervalpar och annat löst Westiepack som jag älskar hejdlöst mycket.
Jag kan inte välja, jag VILL inte välja ❤️
Jag vill snusa och pussa på alla ❤️
Vilken Tur att vi westiesar har ett sånt stort hjärta så det räcker till alla! Fortsätt dela kompisar ❤️🐾
Ha det West , hoppas vi ses den 18/5 !
Nospussar, så det så, från singelBob 💙🐾
Söndagen den 30 mars 2025
Hej alla kompisar,
Idag ska jag gå igenom det här med namn. Det är ett väldigt luddigt ämne.
Mitt blankettnamn är: Grant a wish summer breeze bob. Stiligt och pampigt men helt omöjligt att använda. Därför är det nedkortat till Bob. Bra där, tänker ni.
Men icke.....jag kallas sällan Bob av mina tvåbenta, det är Bobban, Bobbis, Bobelito, mammas älskling, mammas lille gosse, sötnöten, loppan, och när jag skapar kaos, kallas jag istället hunden, ninashund (av husse), skrället eller skärpdignu.
Nuförtiden förstår jag att dom menar mig och att allt det här är mina namn.
Nu till min poäng! Vad är detta för galenskap?
I min valptid gick vi på kurs och allt var så himla noga, jag skulle minsann LÄRA mig en massa. Jamen tjena familjen, hur ska jag veta när ni menar mig? På kursen var det såklart bara Bob hit och Bob dit men hemma spårade det ur direkt.
Nu tillhör ju vi westisar toppen av intelligensligan så vi lär oss alla våra namn, men tänk alla andra raser.....inte konstigt att man möter så många förvirrade kompisar där ute i verkligheten. Vad heter han/hon brukar matte fråga när vi möter en ny hund, så svarar dom t.ex Hugo Boss. Hugo Boss själv har ingen aning om att vi pratar om honom för han tror han heter Bosse för det säger alltid de tvåbenta där hemma.
Ni tvåbenta förstår väl att ni måste skärpa er!
Från och med idag ska mitt fullständiga namn användas här hemma, annars lyfter jag inte huvudet från kudden!!!!
Upp till kamp vänner! Återta era namn!
Ha det west // Grantawishsummerbreezebob 💙🐾
Fredagen den 14 mars 2025
Har djur olika dialekter?
Hahahahaha tänker ni, vadå dialekt? det är klart dom inte har 🙄
MEN ; Min matte var på underhållning med Fredrik Lindström. Ni vet väl vem han är? Domare i på spåret, språkvetare och mattes favorit. (Det sista där fick jag inte avslöja men hålla hemligheter är ju ingen westiesyssla).
Anyway….. FREDRIK han forskar i språk och kan verkligen jättemycket och han känner folk som kan ännu mer och vet ni vad han hävdade: hundar har olika dialekter !!!
Det finns alltså tvåbenta som VERKLIGEN lyssnar på oss och ANALYSERAR. Så coolt.
Pratar jag skånska? Nej jag pratar ”wilfie-summer breeze” alltså som min kullmamma Wilfie lär sina valpar. Nu är ju världen konstig eftersom vi inte fortsätter att leva tillsammans i flocken, utan vi skiljs åt och flyttar till olika hem. Vilket innebär att vår dialekt blir lite urvattnad. Naturens anledning till att vi westiesar utvecklar olika dialekter är att man ska ha lättare att identifiera om man är släkt eller ej. Forskning visar att en tik med en okänd dialekt är mer attraktiv för en hanhund än en tik med samma dialekt, alltså minskar inavel och det är ju positivt. Så himla smart av naturen.
Nu sitter nog en del och nynnar på ”när en flicka talar skånska…….” fortsätt med det men fundera samtidigt på vad du kan göra för din Westie idag. Godis, klia magen, kela, titta på djur på tv, åka bil eller kanske en bit oxfilé.
#bobifieramera // Bob💙🐾
